One missing piece of my heart

I helgen är det ett år sedan jag sista gången var med pappa i livet. Då var vi i Hågaby på Ekobyggmässan. Vi gick och såg på lerskulpturer här i Kvarnbo som bilderna är tagna ifrån. Idag ville jag gå samma runda även om det var väldigt jobbigt. Det är så vackert i Kvarnbo. Tidigare kunde jag gå hit då och då. Det är bara några minuters promenad hemifrån. Nu händer det väldigt sällan, jag tror inte jag har varit hit sedan dess. Man kan på långt håll höra vattnet som forsar och luften känns frisk, allting andas liv. Vid torget i Hågaby så var det TC för UNT-Cupen, en orienteringstävling. Det kryllade av barn och ungdomar som sprang omkring och hade roligt. Det kändes sorgligt samtidigt som jag kände lycka för allt liv som var där idag. Pappa var glädje i livet, jag saknar dig varje dag!
Det är till stor del efter pappas bortgång som jag börjat att fotografera människor och vardagliga händelser ute på gatan och i min omgivning. Jag vill fånga känslor hos andra så som jag uppfattar dem och dela med mig av bilderna här på bloggen.